Huvudpersonerna är Will, Horace, Evanlyn, Gilan, Halt, Kung Duncan, Morgarath, och Baron Arald. Will är en liten spejare som är rapp, liten och tänker väldigt snabbt och som kan använda kogret med pilar i och sin båge är också väldigt modig men även försiktig och kan kamouflera in sig själv i olika slags miljöer, Horace blivande krigare i kungens armé och kadett på krigarskolan och kan andvända sitt svärd på ett väldigt bra sätt väldigt modig också men också lite klumpig, Evanlyn väldigt tystlåten, smart och kan vara väldigt skraj för onda varelser, Gilan en gammal spejare med mycket erfarenhet, väldigt djärv också, väldigt modig också men kan ibland fatta fel beslut, Halt en klok spejare som tänker efter innan han gör någonting, erfaren och en bra lärare som låter sina elever lära sig genom att göra olika saker alltså Learning by doing vilket lär hans elever att tänka efter innan de gör någonting, Kung Duncan en kung i kungariket Araluen är en väldigt bra taktiker när det gäller krigsstrategi tänker efter hur han skall besegra sina motståndare på ett bra sätt helt enkelt väldigt erfaren av krig, Morgarath den onda härskaren med sina wargaler försöker alltid lura sina fiender och styr sina wargaler med sina kommandon kan vara lite naiv och inte tänka efter innan han gör någonting men annars en tyvärr väldigt bra taktiker, och Baron Arald som är en av kungens främsta medhjälpare och en väldigt bra taktiker, väldigt sträng men på så sätt en väldigt bra ledare som kan ge kommandon åt Araluens kavalleri väldigt smart också.
Boken handlar om att Araluen förbereder sig inför kriget mot Morgarath och hans wargaler. Och samtidigt skickas Will, Halts gamla lärling Gilan och Horace till Celtica för att se hur det är med kelterna och hur de förbereder sig inför det stundande kriget mot Morgarath. Men när Gilan, Will och Horace kommer till Celtica så är allting övergivet och man kan inte se en enda kelt i städerna och gränsstationerna är helt tomma. Gilan försöker ta reda på vad som har hänt när de tre sedan helt plötsligt träffar en tjej som har flytt undan de ondsinta wargalerna som tagit ner kelterna på den sydvästra keltiska halvön, men tänk om hon är utsedd av Morgarath när Evanlyn säger att hon flytt undan de ondsinta wargalerna. De hittar iallafall en bro som kelterna bygger åt wargalerna så att wargalerna skall komma över klyftan och lura längdherrarna i Araluen som hade fått tag i Wargalernas och skandiernas krigsplan men hade i själva verket blivit grundlurade. Och hur skulle det nu gå för länsherrarna nu när wargalerna kunde komma ut över bron och när skandierna i norr skulle attackera länsherrarna från ena hållet och wargalerna som skulle attackera länsherrarna från det andra hållet. Och Horace, Will och Gilan lyckades att bränna bron men flickan som hette Evanlyn och Will blev tillfångatagna av vissa skandier och vad skulle hända med Will och Evanlyn nu tro.
Tiden jag tror att boken spelar in sig i är medeltiden för att det finns en massa gamla yrken som spejare, länsherrarna, riddare och så vidare. Att man använder arméer och krigar var mycket vanligare på medeltiden än vad krig och arméer är än idag, namnen som Will, Horace och Gilan var säkert väldigt mycket vanligare på medeltiden än vad de namnen är idag. Det märks också att det är en fantasybok genom att det finns en massa världar som Araluen som man inte finns idag eller snarare länder som inte finns idag, det finns varelser som wargaler, och kelter som är ett påhittat namn som också inte heller finns än idag, påhittade platser som klyftan, sankmarkerna, törnskogen, sydvästra keltiska halvön, Uthals slätt, Morgaraths platå, västra skogen, ensliga slätten, Hackhams hed, Slipsunderoden, Norgate, och Gorlan är platser som är påhittade och som låter mycket medeltida och som inte finns idag men de här platserna kanske har liknande namn till vad platser som fanns på medeltiden hette. Miljöbeskrivningarna beskriver att klyftan är som ett stort djupt stup som går rakt ner i en dal där det är väldigt djupt och mörkt, Celticas städer beskrevs som väldigt ensliga och dystra där ingen höll hus och där ungefär allting var helt nerbränt till grunden eller förstört av wargalerna. Man kunde ungefär få sig en bild av krossade fönster, förstörda hus helt ensligt och dött och bara ungefär se halmbalar virvla omkring på marken, det var den bilden jag fick av de två hemsökta städerna. Och alla gruvor som de åkte bredvid var helt ödelagda och man skulle säkert kunna ropa igenom en grotta utan att en kelt hörde en fastän kelterna var gruvarbetare och duktiga sådana. Man fick en bra miljöbeskrivning av hur Morgaraths platå såg ut nämligen att det fanns många höga berg på platån och att det var väldigt dystert och mörkt där uppe med många wargaler som kom ridande förbi. På andra sidan klyftan så byggde Kelterna bron som skulle leda över till Celtica så arbetade en massa keltiska gruvarbetare med en massa wargaler som skulle piska dem om de inte gjorde sitt arbete och att man kunde få en bild av att kelterna hela dagen ut och in arbetade med att sätta fast plankor på en bro och såga träd för att ha material till bron kelterna skulle bygga åt wargalerna. Sedan verkar den här törnskogen som finns med vara väldigt snårig och tätt skog där man knappast kan se någon, och sedan nedanför Morgaraths platå så kan man se en mark som är väldigt slätt och platt och ganska stillastående och lugnt.
Språket i boken är väldigt gammaldags med många ord som kan vara svåra att förstå men när man väl läser sammanhanget i en mening i boken så kan man förstå sig på de här svåra orden, men det visar att författaren har ett väldigt bra ordförråd och även den person som översatt den bok till svenska har ett väldigt bra ordförråd och när man har ett bra ordförråd inom sitt egna modersmål så är det lätt att kunna lära sig ett nytt språk som kan vara väldigt användbart i livet. Berättartekniken är dialoger när personer väldigt mycket pratar med varandra och där författaren har en väldigt bra styckindelning vilket gör att det blir lättare att läsa, författaren pratar i 1:a person när författaren berättar om något som händer i boken men pratar i 2:a person när det är personer som pratar med varandra eller när någon i boken tänker.
Budskapet med den här boken är att man inte skall tro på en krigsplan som man av någon händelse fått av sina fiende att man då måste ha i åtanke att ens egna fiende skulle vilja lura en och att man måste lära sig att ta sina konsekvens genom att lära sig genom att göra men nu misslyckades fiendens plan, man skall inte heller vara så naiv som Morgarath och tro att hans plan hade lyckats fastän han trodde att hans plan hade lyckats så hade Morgarath i själv verket blivit grundlurad, att man inte som en liten pojke utmana en stor krigare som Morgarath och riskera att skicka in sig själv in i döden att man måste tänka efter innan man gör någonting. Något man också kan lära sig av den boken är också att man kan offra att själv bli tillfångatagen till priset att man förstör sina motståndares planer för att försöka krossa en, man kan också lära sig att någon som är neutral i ett krig kan kriga på fiendens sida så länge som fienden betalar mot de som från början var neutrala i kriget exakt som korruption vilket är en frestelse som man inte skall ta emot för om du sedan vill dra dig ur kriget så kan du inte göra det för att du har fått pengar för att vara med i kriget och måste vara med i kriget hela krigstiden ut. Man kan sist men inte minst lära sig att vänskap och team work= samarbete betyder allt när allting ser helt mörkt och katastrofalt ut för en och att man med det måste lita på sina vänner hela tiden. Vänskap betyder också allting när man är ensam med sina vänner och man måste klara sig och samarbete i krig är också en oerhört viktig punkt för annars så kan man förlora kriget väldigt stort.
Jag tycker att boken var spännande och den innehöll mycket äventyr som gör det väldigt spännande att läsa men också att nya saker uppstår hela tiden och då undrar man vad som skall hända härnäst. Boken är också. väldigt spännande för att författaren har ett väldigt öppet slut på denna berättelse och då undrar man vad som skall hända efteråt och då känns det nästan lite tvingande att låna nästa bok i denna serie och läsa ut den boken också. Boken innehåller lite mystik också om varför wargalerna bygger en bro över klyftan och vad wargalerna sedan skall med den bron att göra och varför wargalerna använder just kelterna till att bygga bron undrade ju Kung Duncan under bokens gång, boken är väldigt bra för att den beskriver lite grann hur det kan ha sett ut för medeltidens riddare och vad alla andra människor hade för yrken, vilken mat man levde på och så vidare gör att man kan ha empati för de här människorna och vara tacksamma för vad man får idag för mat, boken handlade också lite uppoffring vilket man kan göra för sitt land och förlora någonting för att vinna något ännu större och det tycker jag är väldigt godhjärtat och fint som man kan lära sig lite av, boken är väldigt bra också i den åtanken att den innehåller lite strategiskt tänkande när det gäller krigsplaner att kunna läsa av vad motståndaren försöker att göra och att på så vis försöka besegra sina motståndare, boken handlar lite om romantik och det skall böcker göra för att göra böcker ännu mera spännande och då tänker jag främst på att Gilan umgicks lite grann med Evanlyn och tog hand om henne, boken är också väldigt bra för att boken handlar väldigt mycket om modighet och då tänker främst på Will som vågade skjuta pilar mot flera skandier som försökte attackera Will när han försökte bränna bron som nästan gick hela vägen över klyftan och man måste visa upp tapperhet för annars så skulle man i denna bok bara lämna över sig själv till motståndaren, den var lite sorglig i slutet och det var på så sätt ett öppet slut om vad som skulle hända härnäst och man måste ha med lite ledsamhet med i böcker för att det är det jag tycker att böcker skall innehålla saker som är goda och saker som är tråkiga, ledsamma och sorgliga är lite tjusningen med fantasyböcker för att en kamp mellan de goda och de onda håller på konstant i sådana här böcker. Och det här är mina motiveringar till att jag ger bocken Det övergivna landet får 5/5 stjärnor. Jag skulle rekommendera denna bok åldrarna 10-14 år just för att det används många svåra ord som man börjar förstå vid den åldern och när man kommer till den åldern så vill man läsa lite mer och när man kommer till 10-14 års åldern så tycker man säkert om att läsa lite fantasy när man vet att det inte är på riktigt men när man är lite yngre så kan man lätt tro att det som sker i fantasyböcker att det också kan hända i verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar