Labbrapport: Destillering av vatten

Destillering

När man destillerar kokar man en vätska för att få fram vattenångor som man fångar upp för att kunna få rent helt rent vatten. Färgen i en vätska kommer att stanna i E-kolven. 

Labbrapport

Uppgift: Vi skulle ta reda på om vi kunde få rent vatten genom att låta vatten koka upp i en E-kolv och fånga upp det i en slang. Att låta vatten koka upp och sedan fånga in det för att få rent vatten kallas att destillera och är en separationsmetod för att rena vatten från andra ämnen så att det går att dricka. 

Materiel: 2 stycken E-kolvar, färgat vatten, tändstickor, brännare, tratt, slang, 2 stycken muffar, 2 stycken stativ, en hållare

Utförande: 1) Vi tog en E-kolv som vi fyllde med 100 ml färgat vatten. 

2) Vi tog fram brännaren och lade den under stativet. 

3) ) Vi tog fram två stativ som vi ställde bredvid varandra. 

4) Vi satte fast E-kolven i stativet genom att sätta fast muffen i stativet och hållaren  genom att spänna. 

5) Sedan satte vi fast E-kolven i hållaren genom att spänna fast den i hållaren. 

6) Efter det så tog vi fram en annan E-kolv som spändes fast i hållaren och hållaren spändes fast av muffen som också spände fast stativet. 

7) När vi hade gjort det satte vi en tratt på kolven med det färgade vattnet. 

8) Vi satte ytterligare en tratt på den andra E-kolven. 

9) Sedan tog vi en kort slang och stoppade in den i de båda trattarna. 

10) Vi tog sedan fram tändstickor och satte på gasen på brännaren som visade tagit fram. 

11) Sedan skruvade vi upp värmen.

12) När vi hade ställt brännaren under trådnätet med den ena E-kolven på lät vi det stå och koka upp.

Resultat: Det kom lite rent varmt vatten eftersom att ångan som steg uppåt blev till vatten i den andra E-kolven där vi inte kokade upp något vatten och i den första E-kolven blev bara det färgade i själva vattnet kvar. 

Slutsats: Att man med hjälp av att koka upp blandning i någon form av behållare och sedan fånga in ångan i en annan form av behållare kan få helt rent vatten vilket gör destillering till den säkraste separationsmetoden av smuts, kemikalier och andra bakterier, men också till den dyraste. Det som dock också är negativt med destillering är att när man fått ut den rena formen av vatten så är den väldigt varm vilket gör att man måste kyla ner vattnet vilket gör att det tar lite extra tid. När du t.e.x filtrerar kallt vatten behöver du inte kyla ner vattnet efter filtreringen eftersom att du inte förändrar vattnets temperatur när du filtrerar (vilket du däremot gör när du destillerar) men du kan inte vara lika säker på att få ett lika rent vatten som resultat vid filtrering vilket du däremot kan vid destillering.

Felkälla/or: Vi hade inga felkällor denna gång. 

Labbkompis/ar: Hasan 

Text om författare

Fjodor Dostojevskij

Uppväxt och ungdom

Dostojevskij föddes 1821 och dog år 1881. Hans pappa jobbade som fattigläkare i Moskva och Dostojevskij fick en väldigt strikt uppfostran och under knappa ekonomiska förhållanden Dostojevskij flyttade till S:t Petersburg för att studera vid militärhögskolan inom ingenjörskap år 1837 Hans mamma dog samma år. Till råga på allt dog Dostojevskij dog Fjodors pappa två år senare Dostojevskij blev en löjtnant på militärhögskolan år 1842 efter några års studier. Men det var inte Dostojevskijs intresse att arbeta med ingenjörsvetenskap utan litteraturen intresserade honom.

Arrestering och exil

Dostojevskij tillhörde epoken realismen. Han var aktiv socialist och kritiserade samhället. År 1849 blev han tillfångatagen för att ha deltagit i olagliga möten där man samtalade om Rysslands framtid och västerländska ideologier under ledning av M.V Petrajevski. De blev benådade på avrättningsplatsen och skickades till Sibirien. Han fick tillbringa 4 år i fängelset.

Giftermål och senare författarskap

År 1857 gifte sig Dostovjevskij med änkan Marija Isajeva och två år senare kunde han avsluta sin militära karriär, och återvände till S:t Petersburg för att på allvar kunna titulera sig som författare. De åren som Dostojevskij satt i fängelset i Sibirien gav honom underlag för boken "Döda huset"."Anteckningar från källarhålet" (1863) var en annan känd bok som Dostojevskij gjort. År 1866 kom boken "Brott och straff" ut, men han behövde en scenograf för att skriva färdigt boken och hittade Anna Snitkina som han senare skulle komma att gifta sig (1857). Han skrev även andra böcker såsom "idioten" (1869) och "Bröderna Karamzov" (1880) som har blivit väldigt kända i eftervärlden!

Betydelse

I t.e.x idioten och Bröderna Karamazov kan man se hur Fjodor lyckas genomlysa de onda problemen på ett verklighetsbaserat och obamhärtigt sätt. Fjodor har också lyckats undersöka människosjälens halt och djup och hans sätt att göra målande beskrivningar av människors agerande och tänkande anses knappast kunna göras överträffas av någon författare. Han har bland annat influerat två svenska författare under realismen. 

Källa: Ne.se, wikipedia, och 101 svenska och utländska författare

    

NO, resonemang

Egna resonemang och tankar angående gravitationen

Du kan i stället själv resonera om tidvatten. Varför blir tidvattenskillnaderna stora på vissa platser? Varför blir det ingen större tidvattenskillnad i Sverige?

Vilka för- respektive nackdelar kan stora tidvattenskillnader medföra?

I Londons hamn skiljer det mycket mellan ebb och flod. Hur löser man det utan att fartygen går på grund?

Tidvattnet blir stora på vissa platser på grund av vattendjupet. Ju mer grunt det i ett område i ett visst hav desto mera pressas vattnet ihop och desto mera flod blir det på vissa ställen. En annan skillnad är att månen rör sig i en viss bana kring jorden och jord snurrar kring sin egna axel på 23,5 grader samtidigt som jorden själv cirkulerar kring solen och om solen och månen riktas mot en plats och är på samma linje mot jorden vid full och nymåne blir det extra mycket flod där eftersom att solen hjälper också till att dra i jordens vatten och då bildas något som kallas för springflod. Sedan kan det bli nipflod och månen och solen är 90 grader från varandra vid halvmåne och då motverkar solens och månenens dragningskraft varandra och ebben blir mindre än i genomsnittet och det kallas för nipflod. Och eftersom att månen roterar i en viss hastighet runt jorden och jorden roterar i en annan hastighet och eftersom att det tar cirka 28 dagar mellan en fullmåne och en annan så varierar det i vilken plats på jorden som får springflod och nipflod och beroende på alla dessa orsaker som jag nämnt ovan. 

Det är ingen större tidvattenskillnad i Sverige p.g.a av att de lilla tidvatten som kommer till Sverige kommer från Nordsjön till Skagerrak och Kattegatt och eftersom det inte är så djupt där och då dämpas vågorna av friktionen. Men amplituden ( höjdskillnaden mellan toppen av våg och vattenytan) är 5 cm på det halvdagliga som finns i Skagerrak och Kattegatt till en följd av öppningen mot Nordsjön och Atlanten.   Den vanliga amplituden i Skagerrak och Kattegatt är 10 och 5 cm och när det blir springflod kan amplituden komma upp till 40 och 20 cm- men det är väldigt ovanligt dock. Tidvattnet som sedan försöker passera mellan Östersund och Lilla Bält har en passage som är väldigt trång och då blir tidvattenskillnaderna bara några cm i Östersjön och sedan är själva storleken på Östersjön för smal och det som konsekvens av tidvatteneffekter i Östersjön. 

Nackdelarna med tidvattenkraftverk är att du behöver ha tidvatten för att de skall fungera för att du skall kunna alstra elektricitet. Det leder sedan till att man måste bygga tidvattenkraftverk vid olika speciella geografiska platser vilket gör det ännu krångligare. Kostnaden för tidvattenkraftverk är också väldigt högt vilket gör att man får betala ett väldigt högt pris även om det kan resultera i att man kan få mycket elektricitet. Något annat som är negativt med att man måste ha tidvattenkraftverk vid olika geografiska ställen som vid kuster och flodmynningar kan göra att man ändrar om i olika ekologiska system för olika djur i natur som till exempel djur som lever i vattnet som skall lägga sig ägg på bottnen av en flod eller leka som t.e.x laxar som i sin tur skulle kunna leda till att man måste börja bygga någon form av laxtrappa som man gjort i flera vattenkraftverk för att vissa fiskar havsdjur skall kunna leva i floden och inte behöve byta ekosystem bara för att vi har tidvattenkraftverk på olika platser i världen. En annan negativ punkt är att om tidvattenskillanderna mellan flod och ebb iett tidvattenkraftverk inte så stora kan man inte få ut den maximala kapaciteten av elektricitet av tidvattenkraftverk och då kostar det mer än det smakar eftersom att man betalar mycket på att anlägga tidvattenkraftverket. Det som dock är positivt med tidvattenkraftverk är att den både kan alstra elektricitet både när vattnet kommer in och ut ur tidvattenkraftverket vilket det inte gör om man komparerar till vanliga vattenkraftverk som "bara" alstrar elektricitet när vattnet går igenom själva tidkraftverket. Det är också extra bra för de tidvattenkraftverk som fått springflod och nipflod vilket gör att man kan få ut ännu mer elektricitet än vanligt med tanke på att flod och ebb är extrastark respektive små och det gör att tidvattenskillnaderna blir högre och så kan man alstra mer elektricitet. Ytterligare något som är positivt med tidvattenkraftverk är att den inte påverkar miljön på att negativt sätt genom att bidra till den globala uppvärmningen som leder till att växthuseffekten som gör att atmosfären förtjocknar som sedan leder till att värmen på jorden ökar och att tidvattenkraftverkets el går att återvinna om man t.e.x jämför med kärnkraftverk som inte är så bra för miljön!! En sista positiv sak med tidvattenkraftverk är att den att den använder sig av ett naturligt fenomen i naturen- nämligen tidvatten för att producera el!

Utvärdering av slöjdarbete

Utvärdering av slöjdarbete

Jag började med att mätta ut min storlek så att mitt plagg

skulle passa mig genom att mäta ut alla kroppsmåtten för kläder såsom övervidd, axel-bredd mm beroende på vilken storlek mitt plagg skulle ha.

Sedan valde jag att jag ville göra en väst. Jag ville göra en väst för det är något som fungerar bra att ha på sig på fester och tillställningar. Jag blev inspirerad av när jag på internet såg en

bild med en man som hade på sig en sorts väst. Denna väst hade knappar, men ett annat plagg från 1800-talet hade små snören som man trädde igenom knapphål som man sprättat upp på baksidan ,men jag skulle sprätta på framsidan istället. Jag vill dock lägga till en fluga eller slips som detalj till västen för att göra det till ”min” väst.

Jag började sedan

skissa på olika modeller av min väst med olika kulörer för att se vad som skulle bli

snyggast. Sedan började jag fundera över vilket tyg jag skulle använda och kom fram till att jag ville använda bomull.

De

proportioner som jag använde när jag använde var att mönstret ganska lång och ganska bredd för att jag inte ville att västen skulle passa mig på ett bra sätt.

.

Man kanske inte kan härleda själva bilden till någon speciell kultur idag men själva snörrningen kan härledas till medeltiden och min inspirationskälla har en del 1800-tals drag.

3) De verktygen jag använt är sax, sprättare, nålar tygkrita, linjal, och en symaskin. Saxen använde jag när jag skulle klippa ut min modell från mönsterdelarna.

Sprättare använde jag när jag behövde "ta bort" en del av de stygn som jag sytt som inte skulle vara

med.

Nålar använde jag när jag t.e.x skulle "nåla" fast det vita jättetunna pappret på

mina tygdelar såsom framstycket, och bakstycket.

Jag använde en tygkrita när jag skulle markera var sömsmånerna var

när jag ritade av mönsterdelarna på mitt tyg för att sedan se

var jag skulle klippa ut mina sömsmåner.

Jag använde en linjal till att mäta ut var jag

skulle markera med tygkritan för att till exempel kunna markera med en fikus hur lång

en 4 cm sömsmån var med hjälp av en linjal.

Symaskin använde jag när jag skulle

Sy ihop alla mina mönsterdelar.

4) Material: Materialet jag använt är bomull. Bomull är ett väldigt slitstarkt och

tvätteriet och är bra på att svalka människor i väldigt varma klimat

Men eftersom att materialet inte är elastiskt är det väldigt lätt att det

skrynklas och då måste man stryka det för att det inte skall skrynkla sig.

Man kan dock mercisera bomullen för att ge den en glans och mjukgöring och förhindra skrynkling vilket är väldigt positiv

Det som också är bra

med bomullen är att den är bra på att isolera värme.

.

5) Pröva och ompröva: En av de största utmaningar som jag stött på under det här

arbetet är att ha tålamod. Till exempel upplevde jag att det var oerhört frustrerande

när det tog så lång tid att trä i en tråd i nålen på symaskinen eller att veta hur man

skulle dra undertråden i symaskinen för att det inte skulle bli fel och jag gjorde fel ett

tag tills jag lärde mig hur man skulle göra. De problemen löste jag genom att ta det

lugnt och metodiskt

och så kunde jag lösa mina problem genom att verkligen lära mig från mina misstag.

Jag har lärt mig att ha tålamod när det gäller att rita ut olika sömsmåner och att man

inte kan stressa ut får talet lugnt och metodiskt såhär i efterhand.

Ett annat irriterande misstag

som jag gjorde var att när jag klippt ut mina mönsterdelar i de vita tunna pappret och

skulle lägga ut de mösterdelarna på tyget så lade jag antingen

inte mönsterdelarna på trådraken eller så hade jag inte lagt mönsterdelen MVK och när jag nålat fast mösterdelarna. Det mest frustrerade var att det misstaget

upprepade sig men jag gav ändå inte upp!

Ytterligare

ett misstag jag kan dra en erfarenhet av är att när jag skulle sy ihop axelsömmarna

och sidsömmarna med framstycket och bakstycket så sydde jag ihop alldeles för stora

sömsmåner och det gjorde att när jag testade min nästan klara väst så blev den

ganska tajt. Nu kan jag inte lösa

eftersom att det skulle ta alldeles för lång tid att sprätta upp sidsömmarna och

axelsömmarna och sy dit nya sömsmåner.

Ett annat misstag jag gjorde under det här arbetet var att när skulle

sy ihop första sidsömmen på min väst så skulle bara en del av framstycket och

bakstycket sys ihop men när jag sydde så kunde jag inte hålla koll på i vilka delar jag

sydde när jag sydde förräns efter det att jag hade sytt ihop sidsömmen.

När jag sedan skulle

sprätta upp mina felstygn tog det så lång tid att jag ville använda lite våld med mina

händer för att få upp stygnen!! När jag lyckats dra i

några stygn utan att tyget ville jag få bort ännu mera stygn ännu snabbare. Det hela

slutade med att jag fick ett stort hål i bakstycket som inte ser så fint ut. Erfarenheten

av det är att det är bättre att använda en lugn och metodisk teknik för att lösa olika

problem som uppstår istället för att en våldsam, hastig teknik för att lösa olika problem som uppstår.

6) En teknik som jag använt är att nåla. När man nålar sticker man igenom en nål på t.e.x på en mönsterdel för att den skall hålas fast. Man nålar då igenom alla lager som skall hållas fast eller sys. En annan teknik jag använde var när jag med min tygkrita markerade sömsmånerna för mönsterdelarna på min tygbit. En annan teknik jag använde var när jag sprättade upp de stygn som jag ej sytt rätt med själva sprättaren. När jag använde min symaskin och sydde ihop mina mönsterdelar till en väst använde jag mig ytterligare av en teknik.