Debattartikel

Katastrofala kunskapsnivåer oroväckande!!

År 2000 låg  Sverige signifikant över genomsnittet för OECD-ländernas kunskapsnivå i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Efter det har Sverige blivit sämre i alla tre ämnesområdena successivt för varje gång undersökningen ägt rum vart tredje år genom 2000-talet. 2012 hade kollapsen fullbordats. I PISA-undersökningen 2012 kunde man tydligt se att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap låg under OECD- ländernas genomsnitt i PISA-undersökningen. Men varför har då Sverige rasat så mycket i kunskaper bland 15-åringar under de senaste åren? Jo, kunskapskraven är för låga, lärarna för få, klasserna för stora och en för liten ambitionsnivå bland eleverna vilket resulterat i fler lågpresterande elever.

För det första framgår det klart och tydligt i PISA-rapporten 2012 att 25 av 34 länders 15-åringar besitter högre kunskaper i matte, och naturvetenskap än svenska 15-åringar. Resultatet från PISA-undersökningen 2012 visar också på att 19 länder är bättre än svenska 15-åringar på läsförståelse. För det andra kan man i resultatet från PISA klart se att nederlaget i matematik är likadant för alla 9:or i hela i Sverige. I läsförståelse och naturvetenskap tappar dock pojkar mer än flickor men de lågpresterande eleverna hamnar mest på efterkälken i naturvetenskap och läsförståelse. Till råga på allt så visar resultatet att 20% av alla svenska 9:or inte når upp till basnivå i läsförståelse. Det är alltså en nivå som man minst bör klara av för att kunna klara sig vidare i vuxenlivet. Den mängden har ökat med 5 procentenheter på 12 år. Både flickor och pojkar tappar i läsförståelse men killarna tappar mest och de lågpresterande tappar allra mest i läsningen. Av den här faktan kan man dra en slutsats: Pojkar är sämre läsare än flickor och besitter inte lika mycket kunskaper i matematik och naturvetenskap genomsnittligt.

I en liten PISA-undersökning från 2014 kan man se att svenska 15-åringar till och med ligger under OECD:s genomsnitt i problemlösning. Svenska 15-åringar är duktiga på att lösa de simpla statistiska problemlösningsuppgifterna men de har mer bekymmer med de mer komplicerade interaktiva problemlösningsuppgifterna. Men hör de klena resultaten i problemlösning ihop med de skrala resultaten i matematik, läsförståelse, och naturvetenskap? Ja det gör de, för att dåliga ämneskunskaper resulterar i dåliga problemlösningar då denna undersökning också visar på att andra länder med goda ämneskunskaper också är duktiga problemlösare.

Jag tycker att man måste ta itu med detta katastrofala problem. För om man inte gör det så kommer inte många ungdomar få en bra utbildning. Får inte många ungdomar en bra utbildning så kan de inte få ett jobb för att man idag i alla yrken måste ha någon form av utbildning för att bli rekryterad. Om man sedan inte kan få ett jobb kan man inte tjäna några pengar. Följden av det blir att man inte kan betala mat för sig själv, betala för sin bostad m.m. Följaktligen måste många ungdomar börja leva på socialbidrag, men då hjälper man inte till i utbyggnaden av samhället eftersom att man inte betalar någon form av skatt till skatten. Det innebär också att man måste betala pengar på socialbidrag till alla de arbetslösa istället för att lägga de pengarna som utbyggnaden av kvalitén på den svenska skolan, vården för de äldre vilket bromsar upp uppbyggnaden av det svenska samhället.

Vad ska man då göra för att lösa de här högst allvarliga problemen? Jo man måste satsa på att få in mer resurslärare som skall finnas som stöd för de svagare eleverna i skolan. Man ska ha mindre klasser med mer lärare mera lärare så att alla barn kan få den tid och hjälp de behöver och förtjänar. För att rekrytera nya lärare bör man höja lärarlönerna. Man borde låta eleverna fritt bestämma hur de skall lära sig så mycket som möjligt så länge de lär sig det läraren vill att eleverna skall lära sig och under den tidsramen läraren givit. Då skulle troligtvis fler elever tycka att det är roligt att ta till sig nya kunskaper eftersom de själva får bestämma hur de skall gå tillväga. En annan lösning är att börja gör fler studiebesök där man kan lära sig om ett visst ämne. För det första skulle det vara ett roligt och lärorikt sätt att lära sig något nytt på ett lite annorlunda sätt. 

Jag anser också att man måste höja kunskapskraven kraftigt. För det första skulle det leda till att fler elever skulle anstränga sig för att få ett visst betyg. Därmed skulle de höjda kunskapskraven tvinga elever att få ett bredare register av kunskaper för att uppnå ett visst betyg. Politiker skulle börja satsa mer på skolan är ytterligare en lösning för att vissa av de lösningar jag nämnt skall kunna förverkligas och de är dessutom själva valda av folket för att representera folkets vilja och styra Sverige. Föräldrar till elever skulle även börja belöna sina barn för ett flitigt skolarbete och ge sina barn något som de verkligen vill ha om de arbetar hårt i skolan och skaffar sig nya kunskaper. Det belöningssystemet skulle då stimulera barnen på ett väldigt positivt sätt till att arbeta flitigt i skolan. Sist men inte minst måste elverna själva förstå vad som händer om man inte arbetar flitigt och får en bra utbildning och vilka förödande konsekvenser det kan få för dem själva och det svenska samhället i framtiden.

Av Filip Andelic, elev på Skogstorpsskolan, Falkenberg.