Elixir svenska ett alternativt slut.
Jag tror att berättelsen om Elixir slutade på det här viset: De hade tagit och druckit ur elixiret och nu pratade de på ett mycket annorlunda sätt, de betedde sig på ett väldigt underligt sätt. Det gjorde att de inte fick några nya vänner och Frida dissade Marco för gott. Vi gjorde vårt bästa för att få alla i samhället att förstå vad som hade hänt med dem och varför men alla undvek oss. Tillslut bestämde vi oss för att göra ett motgift mot den här äckliga elixiret men oavsett om vi gjorde allt som stod i vår makt och oavsett vilka drycker vi tillagade och drack så fortsatte vi att prata som svenskar och folk började tro att vi var helt sinnessjuka. Efter tre dagar när vi druckit ur elixiret så mådde vi väldigt illa vi spådde, hade diaré och var oerhört febriga så vi fick stanna hemma från skolan i en månad. Men under den här tidsperioden blev vi så taggade av att fånga in den personen som skickat det här. Vi hade kommit underfund med att denna person gjort så här med flit för att få oss att bli hatade i samhället och att alla andra invandrare som druckit av elixiret skulle bli tillfångatagen. När vi var utvilade och kunde gå till skolan funderade vi på hur vi skulle kunna ta reda på vem som skickat elixiret. Men Marco hade en idé, han var en väldigt duktig innovatör och uppfann en maskin där man kunde känna av DNA alltså fingeravtryck. När vi väl satte scannern mot frimärket kom det på Marcos maskin upp en man vid namn Amir. Då visste vi vem som ville oss illa. Vi började då med en research av den här personen och kom på att han bodde i Göteborg. En helg tog vi oss till Göteborg till Angered där Amir hade bosatt sig och vi knackade på dörren.... han öppnade och vi tillfångatog honom med kedjor. Vi tog honom till Tensta, där vi bodde för att kräva utpressning om något motgift mot elixiret för annars skulle vi visa vad som hade hänt offentligt och han gav upp och tillagade motgiftet i massor. När han väl hade gjort det så befriade vi honom och gav motgiftet till alla drabbade. Alla tackade oss för motgiftet och vi blev hyllade i hela samhället för att vi ställt ordning och reda igen och polisen var nog de som var de lyckligaste av alla. Vi blev normala igen och fick tillbaka våra vänner och Marco, fettarslet fick tillbaka sin tjej Frida, och vi blev skolans gangstrar igen.
"Elixir-stil"
På morgon, jag vakna av min väckarklocka, jag var fett trött. Men jag lyckades gå till köket för att fixa frukost. Men när jag skulle öppna den jävla kylskopsdörr då den luktade fett med äckligt men jag lyckades hålla igen min näsa från den jävligt, fett äckliga lukt, jag plocka fram frukost, mamma, pappa kom. De mycket glada var för jag hade plockat frukosten. Alla arga var vid frukostbordet och jag röt hit med bröd och mjölkjäveln. Jag åt och alla bara glufsade som fan så jag sa stäng era jävla fula munjävlar annars slår jag skiten ur er. Alla ätit klart jag undan plock, sen blev det skitstressigt och jag borstade min tandjävlar, jag mig kläder tog på, jag ytterkläder mig tog på. Jag sprungit skitsnabbt till busshållplatsen men den bussjäveln hade ju redan åkt iväg så jag fick springa för livet för att hinna med bussen, bre vilken skitstressig det var i morse..... Tur att jag hann med bussjäveln. När jag kom in i bussen var jag fett andfådd och skittrött Jag sa åt alla jävligt gapiga ungar att hålla käften för att de snackade fett mycket det var också fett störande, Sedan jag sova och vila kunde och det var fett med skönt ända till vi till skolan kom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar